Juldagen
2010-12-25 – 21.23 – Lördag
Idag har det varit julklappsöppningar hos mamma. Mina rim blev återigen uppskattade, även om de kanske enligt mig själv inte var lika snygga som de igår. Fick en bricka (som jag faktiskt har önskat mig, kom jag på :D) med Coca Cola-motiv, två glasflaskor med cola, sju strumpor (en för varje dag :D), ett Jenga och Hemlösas Almanacka 2011 samt lite bidrag till nya skor… fast eftersom jag redan skaffat mig nya skor så ska jag lägga dessa pengar i sparbössan (eller på något roligt spel ^__^). Nu har jag lärt Lilja lite japanska också, ska fortsätta med det tänkte jag, så kan hon och jag prata hemlisar ;) Än så länge har vi bara försökt med Lilly-hana (som jag kallar henne), ohayo (go’morr’n) och hai (ja). Självklart var det lättast att säga ”HAJ!” :P
Katten brände rumpan på adventsljusen i morse :P
Efter ett besök hos mormor skulle Lisa åka vidare till Hannes, trots att hennes mobil hade dåligt batteri gick hon inte hem och hämtade laddaren. Jag frågade om jag skulle följa med henne in till stan ifall det skulle bli något tjafs med tåget eller biljetter eller så, men det behövdes inte. Så när tåget egentligen skulle gått ringde Hannes till oss och berättade att tåget tydligen blivit en timme försenat. Jag, mamma och Dennis bestämde oss sålunda för att åka in till centralen för att ge henne mobilladdaren och se hur det blev med tåget. Jag sprang runt och letade efter en röd jacka, och hade hunnit nästan två varv runt centralstationen och sprungit in i Pyss en gång, när jag försökte ringa mamma för att kolla om de hade hittat henne. Samtidigt som jag sätter mobilen till örat så börjar min telefon istället att ringa – då hade de redan hittat henne. Jag sprang in i Pyss igen innan jag såg de andra. Hade hon någon röd jacka på sig? Nej, den höll hon ju i famnen så klart :P Efter mycket om och men (Hannes hade tydligen ringt till SJ och bett dem ropa efter henne i högtalarsystemet, men de hade visst ropat efter en Lisa Träsk) kom tåget iväg, Dennis gav henne sin telefon och som tur var kunde hon ladda mobilen på tåget, så nu har hon två – ifall något annat skulle hända. Ja, det är inte lätt när man bor i ett land där det faktiskt snöar någon gång varje år. Det är egentligen inte så chockerande.
Day 24 – Something that makes you cry
Något som får mig att gråta? Well, det beror liksom gårdagens svar på. Ibland gråter jag för att jag är ledsen för att jag har slagit mig. Ibland för att det gör ont i kroppen, likt en sjukdom. Ibland för att det gör ont i hjärtat, för att jag själsligen blivit sårad (oh, vad jag blev retad för det ordvalet i skolan…). Ibland gråter jag för att jag är så förbannad så att jag spänner alla muskler jag kan och det i kombination med en massa känslor blir gråt. Ibland gråter jag när jag minns saker, ibland när jag ser något fånigt program i stil med Extreme Home Makeover (som egentligen heter Extreme Makeover Home Edition :P) eller läser om orättvisor mot djur och barn. Tja, ibland känner jag mig rätt blödig. Andra dagar tror jag nästan att jag är en robot…
22:08 Kanske lite blommor, små tulpaner skulle göra rummet fiint
