Nyinflyttad

- Varning för LÅNGT inlägg -
Utdrag ur min dagbok skriven i Word.

2008-08-28 – 15.37 - Torsdag

I söndags packade vi alla lådor och packade lastbilen full. I måndags packade vi in Linnéas saker, och åkte iväg. Strax efter vi kört förbi Landvetter kommer L på att hon glömt sin mobil på vardagsrumsbordet. Smidigt värre, ne?

Vi kom även på redan i söndags när vi lämnade Karneolgatan att min cykel var kvar där, så den passade vi också på att hämta ”på vägen”, samt lite nudlar, några konserver osv. Lite kan de ju bistå med där hemifrån tycker jag. I vilket fall som helst så passade jag på att säga det till Dennis så han inte skulle bli helt paff när han efter hundturen kom in och såg att mitt brev var borta.

En och en halv timme från Örebro försöker Elin få tag på mig, vilket misslyckas eftersom min mobil har en tendens att dö när den inte borde göra det. L ringde upp, och vi bestämde att vi skulle ses på bo-kontoret direkt. Dock fick vi problem när vi väl började köra in i Örebro. Mycket snurrande och tiden tickade ifrån oss. Eftersom bo-kontoret bara har öppet några få timmar alla dagar förutom 1:e och 15:e i varje månad (som är inflyttningsdagar) så var det precis på håret när vi kom fram till kontoret 16.26, och de stänger 16.30. Oturligt nog var det kö, men tur i oturen var att de inte kastade ut oss när vi väl kommit in. Fast oturen tog inte riktigt slut där, för vi behövde fortfarande ett fullmaktsintyg på att vi kunde flytta in före den första september, vilket Elin trodde att hon skulle kunna skriva ut, men hon stod inte på kontraktet och Jimmies röst dög inte heller (om jag fattade det hela rätt), så den tredje parten, som jag inte uppfattade namnet på, var den som skulle skriva, och hon var inte där. Hon hade dessutom fått för sig att lägga nycklarna i en brevlåda som inte var bo-kontorets… *sigh*

Efter mycket käbbel åkte vi till Brickebacken och inackorderade oss i L’s lilla rum där. Trots att det var litet, så dög det att sova en natt i.

Vi åt köttbullar och makaroner till middag.

 

Medan L satt vid min laptop och skrev på en Ahlana/Taneya-fanfic låg jag på sängen och läste 40-50 sidor ur Stephen Kings Lida. Den är på 350 sidor, ungefär, och jag känner redan efter bara 50-60 sidor att jag kommer inte klara av att läsa ut den. Det är inte det att den är tråkig eller krånglig. Det är bara det att jag har ju redan sett filmen tillsammans med Ankan, och med tanke på vad hon då sa fattades av handlingen känns det som om boken är hundra gånger värre än filmen. I och för sig tycker jag om psykologiska och hjärnförvrängande berättelser och filmer, men jag vet ärligt talat inte om jag vågar läsa ut den boken. Den är skrämmande…

 

Dag två vaknade vi till liv ganska tidigt, eftersom vi hoppades på att den tredje parten hade faxat in sin fullmakt till kontoret, och vi ville vara där tidigt för att kunna flytta in tidigt, så L’s pappa kunde åka hem. Och mycket riktigt, fullmaktsfaxet låg på bordet och nycklarna hamnade snart i min hand. YEY!

In i lastbilen och tillbaka till Bricke. Under tiden som vi tog oss en titt i lägenheten – första intrycket var ”Ooooh, den är ju gigantisk!” – kom en städfirma och parkerade sin bil på gårdsplanen utanför uppgången. Samtidigt som vi börjar titta på vad vi ska lasta ut kommer en av städtanterna fram till oss och undrar om det är vi som ska flytta in i den tomma lägenheten. De var nämligen utsända av bovärden för att städa efter de förra hyresgästerna som inte alls varit så bra på det där. Vi gav dem en liten stund, och runt klockan nio började vi bära in möbler, kartonger och lådor. Då hade de precis blivit klara med vad som skulle bli L’s rum. Vardagsrummet var strax klart och i princip i samma takt som de var klara bar vi på de sista lådorna, vilket var väldigt konstigt. Eller, det kändes väldigt konstigt, för både jag och L var inställda på att allt flyttande hade tagit hela dagen, men vi var i princip klara när klockan var tolv. Strax därpå hade L’s pappa satt ihop bokhyllan i vardagsrummet och vi byggde ihop sängar och dylikt. När allt var klart tog vi farväl av L’s far och han körde iväg med tryggheten. Vi gick tillbaka in i lägenheten och började packa upp låda efter låda. Jag kan ju stolt erkänna att jag fick upp mina lådor med en gång. Å andra sidan hade jag färre lådor än L, eftersom hennes föräldrar tyckte att hon skulle ta med sig allt medan min mor tycker att jag kan låta några stå kvar i musikrummet.

Vi somnade som stockar den kvällen, efter nudlar med köttbullar och mackor med leverpastej. Dock tog det en stund innan jag somnade, tror det kan ha att göra med att jag dels druckit svart te, dels var jag nog nervös inför introduktionen dagen efter.

 

Onsdag. Dagen D. Utan att komma ihåg att sätta upp en gemensam uppgångstid hade vi ställt klockorna ungefär likadant och var väl båda uppe vid sju. Åt frukost bestående av halvgrovt bröd, leverpastej och te, likt de andra frukostarna hittills. När klockan var tjugo över åtta började ytterkläderna tas på och vi plockade ut våra cyklar ur förrådet. Tio minuter senare var vi vid huvudbyggnaden. Några minuter senare hade vi hittat till universitets biblioteket och aulan. Dock var det en bra stund kvar innan klockan var nio så vi slog oss ner på några stolar och väntade på att aulan skulle öppnas. Under tiden satt jag och beundrade de röda halarna som tydligen inte var musik-sektionens overaller utan Samvetets. Musik har fula, babyrosa T-SHIRTAR! >_<;

Klockan blev nio, dörrarna öppnades och våra sinnen sprängfylldes av information. En stund senare begav sig Samvetet iväg med Samvetare, och Musiksektionens faddrar samlade ihop oss musikare. Inte musiker. Visst, vi ska gå på Musikhögskolan, och den befolkas till nittionio procent av musiker, men det finns ju fortfarande en liten del som är på väg att bli teaterpedagoger.

Indelade i små grupper om tio-tolv vandrade vi omkring på skolans område och fick varsin påse att fylla upp med nyttig information och onyttigt godis och en kondom. Efter det vandrade vi in i Musikhögskolans konsertsal för upprop och lite upprepning av gammal och lite mer ny information. Därefter blev vi återigen indelade i små grupper, faddergrupper, där vi återigen blandade musik med TePe. Min grupp var lagom intresserade av att lära känna varandra, så efter vi gått till Bodil och bekräftat våra uppgifter satte vi oss och åt var för sig. Eller, L, Kina och Malin satte oss tillsammans och åt. Det kändes väldigt irriterande att lägga ut nästan 80kr på en sallad och dricka, men å andra sidan så är det ju ganska normala lunchpriser, men det känns ändå som om ett café i ett universitet borde ha priser på studenternas nivå. Men, jaja, det kommer inte bli någon vana att äta så.

Klockan två var det tänkt att vi skulle träffas igen, vilket jag och L undgått att få reda på i våra kallelser, men lyckats hänga med på ändå. Våra lärare tyckte det var väldigt duktigt av oss, medan det var flera andra som fått kallelsen men läst fel ändå (vilket jag senare insåg att jag också gjort, men det kan jag ju låta bli att uttrycka för Jens, vår lärare).

Sittandes i ring gick vi återigen igenom massa information och vi gjorde även några övningar, vilket kändes bra – det här är min klass. Dock kände jag redan där att jag hade två irritationsobjekt. Ingen bra start, men jag hoppas det kommer lösa sig. Jag känner mig lite elak, men de verkar inte riktigt vara beredda på hur det går till på ett universitet – men man kan ju å andra sidan hoppas att de lär sig det snart.

 

Klockan var strax före fem när vi äntligen var klara – vi satt över en timme med Urban, studievägledaren, för att trötta i huvudet alla arton försöka förstå att vi aldrig någonsin, en snöbolls chans i helvetet, kommer bli lärare. Eller jo, men vägen dit är krånglig som sjutton. Men, vi kommer bli teaterpedagoger, och det smäller högst, eftersom en teaterlärarutbildning inte finns. Man kan på något sätt bygga ihop en själv, men som sagt, den är krånglig och kommer ta lång tid. Som det ser ut nu kommer vi läsa PDI A och B, men för att bli lärare måste man läsa PDI 2 och 3, och B är inte samma som 2. Stört system, men det funkar säkert på något vis för den som tycker att det är smart (ungefär som jag fick för mig att jag skulle ge L pengar för att hon skulle kunna betala sin del av hyra till min lägenhet… -__-;). Och förutom PDI måste man också läsa en termin teater till, sen är man teaterlärare. Jag börjar nu förstå vad det var mamma mumlade en massa om när hon blev förskolesak. Eller vad det nu heter.

Som sagt, klockan var fem när vi kom från skolan. Vi hade räknat med att vara därifrån vid två, och vi var redigt trötta i huvudet då. Väl hemma satte vi oss bara och glodde, i princip, innan vi drog varandra i kragarna och cyklade iväg till affären, för tredje dagen i rad, för att införskaffa middagsmat. Det blev efter mycket om och men fiskpinnar med ris och vitsås. Likt de andra maträtterna var det jag som både stod för kost-naden (höhö) och tillagningen. Men hittills har jag fått positiv respons på det jag lagat. Och det är ju bra.

Somnade gjorde vi också, och sov gott.

 

Dagens datum, det vill säga vad vi har sysslat med idag.

Med tanke på att vi inte riktigt var haja på vad som stod i kallelsen, var vi lite småtjuriga över att återigen behöva gå upp klockan tidigt. Men idag var det bara vår klass som skulle ha en specialintroduktion. Vilket låter väldigt kul, eller hur? Men det var det faktiskt också. En Stina som nu ska gå andra året på TePe delade med sig av sina erfarenheter, efter att vi lekt en massa roliga lekar. Eller ja, de där vanliga lära känna varandra övningarna, som att ställa sig i längdordning, hårfärgsnyans, ögonfärgsnyans och en helt ny, en liten geografilektion så man fick reda på vart alla kommer ifrån.

Eftersom vi bestämt att åka till stan när vi var klara med skolan, så lämnade vi cyklarna hemma. När bussen väl kom hade jag betalt för en ungdomsbiljett istället för en vuxen, det kändes lite sneaky, men jag gjorde fel. *sigh*

Inne i stan traskade vi omkring, köpte baguetter (kyckling med curry till mig och köttbullar till L), stötte på Kina som snällt visade oss rätt i lilla Örebro city, och jag insåg att den lilla del av Ö jag såg i våras gav mig en ganska skev bild av vad som egentligen finns här. Här finns ju jättemassa saker. Men på Expert var de inte så duktiga som de kallar sig. Jag har fortfarande inget Internet och det gör mig lite sur och en router enligt Expert skulle kosta 1000kr. Det sved lite i plånboken bara av att höra den summan. Vidare in på Games där jag spelade Guitar Hero och L letade FF-spel. Därefter hittade vi till Claes Ohlssons där vi köpte en plastvisp, fryspåsar och påsknipsor, väldigt praktiska saker. Vi passade även på att fråga dem om vad deras priser på router kostar, och 599 lät lite bättre i mina öron.

En våning ner hittade vi Ica och införskaffade mer leverpastej, en lök och lite köttfärs. Både jag och L tittade skeptiskt på den lilla förpackningen med 4hg blandfärs, men eftersom inga större förpackningar fanns fick vi ta det.

 

Jag vill inte skryta, men jag tyckte dagens middag var utomordentligt god. Tänk vad lite lök, salt och peppar kan göra, med tanke på att det är de enda kryddorna vi har för tillfället. Som tur är har Kim lovat att plocka ihop lite fler till mig, men dem kommer jag inte se än på ett tag. Jag är grymt sugen på att köpa vitlökspulver, för det gör så väldigt mycket i min matlagning.

Köttfärsen stektes, mjölk och mjöl blandades, pasta vatten kokades, köttfärsen blandades med mjöl-mjölken, lök stektes och åkte även den ner i grytan, pastan hälldes i vattnet, champinjoner stektes och blandades ner, allt kryddat med salt och peppar – endast. Det hade sett bättre ut med soya, men å andra sidan smakade det så mycket av så lite. Fascinerande. (Alkiz’s meat-surprise?)

Under tiden som jag lagade maten plockade en nyvaken L ihop Melissa (dammsugaren) och drog ett varv med den i lägenheten, eftersom vi redan i tisdags, trots städfirman, konstaterade att vi behövde dammsuga lite extra.

Efter maten satt vi och pratade en god stund, vilket vi har fått och kommer få ännu mer tid till. En lära känna varandra period nu, och det känns bra. Vi ska ju ändå gå i skola och bo ihop i två år till. Visst har vi redan lärt känna varandra på Wendelsbajs, men nu blir det intensivare.

Klockan är nu 23:12 och dagens anteckningar skall avslutas. Tack och god natt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0