Alakazam

Tihihi. Jag börjar fyllas med premiärnerver :D Det pirrar i bröstkorgen, precis mellan brösten, under halsen, typ vid nyckelbenen. Det pirrar och gör det nästan svårt att andas. Som att jag ofrivilligt håller andan men när jag försöker andas så funkar det inte. Det liksom kittlas lite bakom öronen också. Och magen hoppar. För att inte tala om hur det känns när jag faktiskt tänker på alla premiärer jag har haft och känslan jag har haft vid dessa tillfällen. Att stå i kulisserna och höra folk komma in och ta plats, höra röster man känner igen och veta att om jag inte gör som jag ska kommer hela föreställningen att rasera. Åh, det är en så underbar känsla.

Jag vet att jag tjatar om Sårskorpor, men den känslan är så himla tydlig. Jag minns det som om det var igår. Första föreställningen och jag är den första som ska in på scenen. Salongen släcks ner (och visserligen kom Albin in med min korvvagn innan mig), långsamt hör man Nena i högtalarna, sjunga om nittionio luftballonger. Bakom kulisserna, i mitten, längst bak, står jag och dansar för mig själv, som för att fånga fokus eller försöka få nervositeten försvinna från kroppen. Och på första basdunket hoppar jag ut på scenen, omtumlad, som om jag precis fallit från skyn... Och det första jag får syn på är Kim, som sitter på andra raden och (för att låna ord ur hans vokabulär) vräslar med benen, med håret på ända, en stor snus under läppen som syns ganska tydligt eftersom han flinar brett. Haha, jag kommer sent glömma den upplevelsen.

So, why am I telling you this? Well... jag fick ett uppvaknande idag, ett slags uppenbarelse. Jag insåg, när vi repade idag och jag gick rakt fram, mitt över scenen, så att jag hamnade precis framför första publikraden och inte visste vart jag skulle fokusera blicken... och då slog det mig. DET KOMMER JU SITTA FOLK HÄR!! Folk kommer titta på mig! Och inte vilket folk som helst. Folk som valt att gå och se den här föreställningen av en eller annan anledning. Kim kommer se den. Lisa och Hannes kommer att se den. Klassen kommer att se den! Och jag vet att andra har pratat om att vilja se den. Vilket gör mig ännu nervösare. I'm like.. OH TEH GOD IN ZE SKY! Ö___Ö

Jag hade egentligen tänkt att blogga om ett recepttips, men det får bli en annan gång. Jag kan i alla tipsa om att hemmagjorda potatischips och egengjord dipp av turkisk yoghurt och rödlök (samt kryddor) är namnam ^__^ Någon annan dag får jag lägga upp ett recept. Eller flera kanske :)