Alakazam

2009-01-26 – 18.44 – Måndag

”Jag är förvånad över att jag har Marilyn Manson på den här datorn med tanke på att jag avskyr människan.” säger L när hon bär ut sin laptop i vardagsrummet.

”…. Är Manson en människa?” undrar jag.

   Hej, nej, jag är inte frisk. Jag trodde jag skulle klara mig, eftersom L var sjuk hela förra veckan och jag inte kände av något då, men jag hade tydligen fel. I fredags hade jag grymt ont i magen, i lördags började jag känna mig snurrig och igår blev jag riktigt sjukig. Jag satt och försökte skriva på första inlämningsuppgiften i regi, men nu när jag har kollat på vad jag skrev kändes det som ”Suzanne Osten äter ost, för hon heter det…” fast ännu mer ologiskt trots att det faktiskt på något sätt handlade om vad det skulle handla om. Hade jag lämnat in det hade jag fått hoppas på att Ulrika skulle vara hög som ett hus när hon läser det. Vilket jag inte tror hon kommer vara. o_O

 

*18:55 Skrivpaus 20:29*

 

Så, nu har jag skickat in arbetet. Jag är inte jättenöjd över resultatet, men vad gör man? Jag fick ihop det tillslut ändå. Nu sitter jag och spelar FFX-2 och funderar över huruvida jag bäst kan få er till att maila SVT och be dem ge ut Ika i rutan på nytt :P

   Ja, jag har fått en stor nostalginoja. Men att återse avsnitten på youtube känns så väldans mysigt. Det var inte jättemysigt när vi såg dem på Angered, men det var inte rätt att se dem där heller. Inte för mig. Det är ett barnprogram och sådana ses bäst hemma, inte i skolan.

   Men. Vill ni som jag återuppleva Ika i bättre kvalité än vad som finns på youtube? Kan ni inte då ta och maila SVT? Går man in på deras hemsida och tittar i butiken har de faktiskt massor med gamla barnprogram. De har till och med Vilse i Pannkakan. Men ingen Ika. Förutom Tomtemaskinen, men den går ju att få tag i varsomhelst. Så maila, maila, maila! Jag vet att det finns några fler förtappade själar än bara min egen som vill höra om Ika, Åke, Bengt och alla andra figurer som förekom i programmet.

20:41 Ååh, jag har så ont i förkylningen…

 

 

2009-01-21 – 09.03 – Onsdag

Nu har regiarbetet kommit igång på riktigt. Igår hade jag en session på två timmar med mina skådisar och sen var det min tur att stå på scen. Och fy sjutton vilken underbar känsla det var :D Jag blev verkligen överlycklig när jag såg hur bra det funkade med scenen jag hade valt, trots att jag inte var jätteförbered, men det kommer jag vara till nästa gång. Och när jag och F spelade mot varandra. Ni skulle varit där. Det blev en så otrolig spänning. Som R sa, det känns som om vi inte gjort annat än att spela mot varandra hela livet. Eller jo, det gör det. Men det känns som om vi hittade varandra väldigt fort och gick med på vad den andre sa och gjorde. Vi spelade inte bort varandra utan höll oss på samma spelplan :) Och det är riktigt bra när det funkar.

   I övriga kursen är det rätt okej också. Håller på att läsa Directing the Action av Charles Marowitz, Regi av Martha Vestin och Besvärliga människor av Tiina Rosenberg. Eller, den senaste har jag bara köpt, inte läst någonting ur än. Den verkar jättekrånglig. En sån där jobbig bok man antagligen måste läsa från pärm till pärm femton gånger för att få ett någorlunda okej sammanhang i o__O; Nåväl. Marowitzboken är jättekul, tycker i alla fall jag. Han upprepar sig en massa och kommer med en massa lustiga metaforer och symboler hela tiden. Han beskrev bland annat att repetera en pjäs är som att segla på upptäcktsfärd. Mer än så tänker jag inte kommentera, för det orkar jag inte :P

 

 I andra nyheter längtar jag efter Kim. Jag längtar inte efter Göteborg för en gångs skull. Jag tycker faktiskt ni kan ta och pallra er hit snart, så jag får en anledning att städa ;P

   Jag och L har köpt spel för en massa pengar, men det ska nog ordna sig. Det är spel som man väldigt sällan ser ens röken av, så varför inte? Nästa gång jag ser en kappa jag vill ha ska jag köpa den också. Oavsett om det är mitt i sommaren. För då har jag i alla fall en kappa till hösten ^__^

 

Nu ska jag kila till skolan och repa med F som är regissör idag. Krams

09:13 ”Näe, det kanske jag inte kan, men jag kan låsa in dig!”

2009-01-15 – 17.49 – Torsdag

Ah, så vet jag det. Jag har en grej kvar att skriva i DDT, men å andra sidan så har jag sökt dispens och fått godkänt i TTM och RR så det är bara en fråga om att sätta mig ner och skriva lite i helgen. Och det ska jag också. Jag har gjort första uppgiften i regi.

 

*CDON paus*

 

Okej, det blev lite längre paus än jag hade räknat med. CDON är en vän i vintermörkret… En djävulsk sådan :P

   Hehe, L påpekar att det inte var N*Sync hon lyssnade på utan Backstreet Boys. Och vi håller på att lägga bud på Final Fantasy VII. Eftersom det är ett av de populäraste spelen i serien och vi båda har blivit lite av FFnördar, så är det väl lika bra att vi skaffar oss det ^__^; Äsch, det gick inget bra. Men det går en auktion till om några dagar. Förhoppningsvis går den bättre.

   Nä, om man skulle ta och spela lite för en gångs skull? XD

19:08 Matmatmatmat

 

~ * ~

 

2009-01-17 – 00.22 – ”Fredag”

Visst är det trevligt när man får kommentarer på vad man har skrivit i sina uppgifter. Särskilt när det är komplimanger eller något konstruktivt. Typ ”Den här meningen förstår jag inte, kan du utveckla den?” eller ”den här åsikten tycker jag är intressant, berätta mer!”. Hur mycket skit jag än har mått på grund av PMet har jag ändå fått konstruktiv kritik så jag kan utvecklas. Men. Det är aldrig roligt att få höra ”Du suger”. Inte från någon. Särskilt inte från en lärare. Eller två. En lärare (eller två) som dessutom är mer än dubbelt så gammal som jag och därför också borde ha mer vett i skallen. Men så är tydligen inte fallet.

   Jag fick tillbaka kommentarer på min loggbok och fick höra att ”svordomar inte hör dit”, och att jag inte ska kommentera på dem som lärare, att de tillhandahåller en service som vi borde vara tacksamma för och att föregående klasser minsann klarat av sådant som vi fått panik över att bara höra talas om. Återigen var mitt arbete tydligen inget ”arbete” utan mer av en utvärdering. Det känns ju skönt att höra i ytterligare en delkurs. De kanske borde tänka på det lite mer då, förklara sig hur de vill att saker och ting skall skrivas, ge exempel eller så. Men nej, det är tydligen för jobbigt. Sånt ska vi studenter veta med en gång.

   Det värsta av allt är att jag under hela delkursen hade väldigt roligt, det kändes som om jag faktiskt lärde mig något och jag mådde väldigt bra av att få röra på mig igen. Men det dög tydligen inte. Jag var ingen favorit. Jag förstod inte riktigt vad resten av klassen pratade om när de sa att de inte gillade lärarna. ”Vad är det för fel på dem? Jag tycker de är bra.” Men ju mer man hörde folk prata, desto mer såg man det ur deras perspektiv och i slutet förstod jag ändå vad det var jag hade missat. Mer eller mindre verbal misshandel. Och nu har jag insett att jag var ingen favorit. Inte för att jag önskade att vara det heller. Men att vara den där som tycker om någon som inte blir omtyckt tillbaka är heller aldrig särskilt roligt att vara. Om jag någonsin känt mig som femtiotolfte hjulet så är det efter mailet jag läste förut. Mailet med kommentarer på min loggbok.

 

Tydligen skulle den inte vara privat. Tydligen skulle man inte gå igenom vad man lärt sig och upplevt. Tydligen skulle man inte säga att man kände sig osäker i vissa övningar, eller reagerade negativt på saker och ting. Tydligen skulle man göra tvärt emot allt som stod i papprena vi fick i början.

   Då tycker jag de kan ta och tänka om vad kursen egentligen borde gå ut på. Vi läser teaterpedagogprogrammet. Borde det då inte vara logiskt att vi lär oss lära ut? Visst lär man sig lära ut när man blir lärd själv, men didaktiken då? Ska vi försöka komma ihåg den här kursen om ett år, när vi läser pedagogik? Eller hur är det meningen egentligen?

 

Antingen kommer jag sova jävligt dåligt inatt. Eller så kommer jag ha väldigt sjuka drömmar. Jag vet inte vad jag hoppas på riktigt, men jag vet att det där mailet förstörde min dag brutalt. Jag hade tänkt sätta mig och plugga, läsa regi, plugga text, läsa lite mer regi och faktiskt få något gjort. Det gick åt pipsvängen. Istället har jag suttit och inte gjort någonting. Jag bakade kladdkaka för att göra något. Jag har inte ätit middag. Jag spelade lite FFX-2 för att låta bli att gråta igen. Jag fick en liten panikångestattack när jag först läste mailet. Sen försökte jag trycka undan det hela, det gick ju sådär lagom bra, eftersom när jag diskuterade det hela med L insåg vi att det var ingen idé att diskutera det något vidare själva. Jag vill ta upp det här, högt upp, så högt det går… För så här ska det inte gå till.

00:39 Sova, ljuva säng, nu snarkar vi.

2009-01-08 – 19.28 – Torsdag

Så, då har jag spenderat ytterligare för lång tid i Göteborg. Åkte ner efter att skolan hade slutat och åker hem nu. Sitter och fiser på tåget som stått still i Falköping i tjugo minuter eller något nu, på grund av ett stopp norr om Skövde.

   När tåget först lämnade Göteborgs Central brände tårarna bakom ögonlocken. Tillslut orkade jag inte mer, eftersom det var fullt med folk runt omkring och jag ville inte, så jag drog halsduken över näsan och somnade och sov fram till alldeles efter vi anlänt hit till Falköping. Jag är anti, trött, ledsen, har fått mens och min UVI kom tillbaka för ett par dagar sen, och jag orkar inte med att sitta här, men jag orkar inte heller göra något åt situationen om så skulle behövas. Det enda jag har gjort åt min situation för tillfället är att köpa en Ramlösa. Det känns som om jag håller på att bli en degig klump som kommer dregla omkring på tåggolvet. Apatiskt.

 

Egentligen borde jag ta tillfället i akt och läsa ikapp lite i Dramatiska Texten, eftersom jag fortfarande har saker att skriva där. Förhoppningsvis får jag dispens, och jag har klarat 22,5hp av 30, så jag har klarat kursen – även om jag inte har klarat alla delkurser. Kompletterade klart mitt PM i förrgår. Det blev totalt 2200+1700+700 ord. Och ändå blev han inte nöjd, lät det som i sista mailet. *morr och grova förolämpningar*

 

Det ska bli skönt att komma hem i alla fall. Tror jag. Jag vet inte riktigt vart jag känner mig hemma längre. Jag har ju börjat prata om Örebro som hemma, men det känns ändå inte som Hemma. Och hemma hos mamma vet jag inte när det slutade vara Hemma. Hemma hos pappa har alltid varit hemma hos pappa. Hemma hos Kim är hos Kim. Lite hemma, men ändå inte. Det är som ett pussel. Jag vill ha några bitar syskonkärlek, föräldrar och allmän familj, några bitar vänner och nära och kära, några bitar husdjur, några vanebitar och känna igen sig i bitar. Sen tror jag att jag har ett hem. Men just nu består lägenheten i mig och L, med våra vanor. Visst har vi jättetrevliga klasskompisar. Men inga vänner. Jag har alla vänner i Göteborg med omnejd (eller utomlands, men återses i Göteborg). Jag vill ha mer kärlek i Örebro.

19:49 Vi står fortfarande still…

 

 

2009-01-13 – 17.29 – Tisdag

Tåget blev en timme sen och jag får nästan 300kr i ersättning :D Jag är glad. För det innebär att jag kan åka till Göteborg nästa gång lite billigare. Ska väl ta och köpa biljett snart, fast först borde jag ringa Maria och fråga henne när det egentligen är Lilja skall döpas.

   Igår hade vi introduktion på Regikursen, och jag kan ärligt säga att det här kommer bli ett helvete. Ett underbart helvete förhoppningsvis. Underbart i och med att jag kommer få en intensivkurs på fem veckor i regi, ett ämne jag är riktigt intresserad av, dessutom är huvudkursboken väldigt lättläst men intressant och trevlig. Ett helvete då det är en intensivkurs på fem veckor i regi. Imorgon har vi inget schemalagt, men kommande fem veckor är dagarna späckade från åtta till fem (en kväll har vi dessutom föreläsning till halv nio – jag har inte gått i skolan så länge sen jag läste japanska i gymnasiet ^^). Så helgerna kommer vara bokade med vila fram till vecka sju. Sen har vi några dagar som inte är schemalagda innan nästa delkurs börjar. Då blir det tio veckor hysteri med Teaterestetik och produktion, för att avsluta hela terminen och första året på Örebro Universitet med fem veckor av uppsatsskrivande. Och sen är det slut. Och redan nu har L skickat sommarjobbsmail… Jag är själv inte säker på om jag ska söka mig hit till Örebro, eller om jag ska försöka med något i Göteborg… Vi får se. Kanske försöka med Liseberg igen? I år mår jag bättre än förra året. I och för sig är det lite småroligt att jämföra 12 dagar med 366 stycken. Men jaja. Nu ska jag försöka analysera lite pjäser jag ligger efter med.

17:46 Jag tror L lyssnar på N*Sync… O_o;

Valpar säljes

Valparna är såå helt undebart söta. Senast jag var hemma tultade de omkring och gnydde, men när jag var hemma idag klättrade de nästan över staketet och ylade över att mamma Jackie inte gav dem mat och uppmärksamhet.
Är ni intresserade så har ni länken där uppe.

Jag återkommer senare om vad som händer i mitt liv. Men jag kan meddela att jag åker hem till Örebro imorgon.