Alakazam

2008-09-15 – 09.49 – Måndag

Hej mamma!

   Det här var böckerna jag hittade som jag undrade om du var intresserad av;

   Gunnilla Gerland "Autism: relationer och sexualitet" 222kr.

   Gillberg, Peeters "Autism, medicinska och pedagogiska aspekter" 234kr

   Ettförfattarnamnjagintekommerihåg "Autism och aspergers syndrom" 352kr. Är det någon av dem som verkar intressant, tror du?

   Skulle egentligen kommenterat det på din blogg, men det fick jag inte. Dum blogg, mamma :(

 

Har fått klagomål på att jag inte är intressant och har för lite bilder i min blogg. På det svarar jag som E säger i sin blogg;

   Det här är MIN blogg och jag skriver det JAG vill i den, det JAG finner intressant och jag använder de bilder JAG tycker om och tycker passar. Så det så! Om det är någon mer som har något att klaga på i min blogg så kan ni väl skaffa en egen, eller så får ni stå ut med att jag berättar om mitt liv och inte hinner ta en massa foton samtidigt.

   Dessutom, du herr Rasmus, bara för att du lägger upp en massa videolänkar och tusen bilder per inlägg betyder inte det att resten av världen skall göra detsamma. Vem är du förresten? Och varför bryr du dig om att ”Jaha låter ju kul? Har du inga bilder till storyn?” Känner jag dig? Bryr du dig om vem jag är? Eller vill du bara ha mer träffar på din egen blogg? *suck* Det är ingen story, det är en öppen dagbok om vad jag pysslar med i mitt liv. Jag minns den tiden när man skrev dagbok för hand (vilket jag ibland fortfarande också gör) och då hade man minsann inga bilder. Kanske något man ritade själv som passade ihop med det man hade skrivit. En gång för en himlans massa år sedan skrev jag till exempel om hur ”Mamma var döm, hån låste in mej på mit röm!” Och ritade sedan en väldigt illavisande bild på hur mamma stod barfota utanför en dörr med en stor nyckel i handen, och ett väldigt elakt flin på läpparna. Till historien hör att vi hade bråkat och mamma på sin höjd hade skickat in mig på rummet, eller så gick jag frivilligt dit för att slippa bråka mer. Men fantasin har inga gränser, eller hur? ^_^

   ”Om du ändå läser min kommentar, varför inte ta en titt på min blogg vet ja!” Ha, nämen titta vem som ville ha fler träffar och sidvisningar! Jag kan ju säga med en gång att jag inte fann din blogg särskilt intressant. Visst är det kul att kolla på folks bilder, men vad bryr jag mig om dig? Vem är du? Och vad är det för roligt med att läsa någons blogg som lägger upp femton nya inlägg varje dag? Det får mina fingrar att vilja böja sig i fel riktning. Det är inte kul. Det är som att bli tvingad att läsa en bok som aldrig tar slut och när man kommit till mitten är man ändå bara på sidan ett.

 

Nä, nu skall jag inte gräva ner mig mer i det där problemet. Han får tycka vad han vill, men ändringar på min blogg blir det i alla fall inte. Här vräker jag ut mitt liv, hur är det Albin säger? ”Mitt privatliv för allmän beskådan”. Och är jag för trist och tråkig för er så får jag väl vara det. Det här kan dock vara intressant för mig själv att ha om några år. Eller så raderar jag alltihopa och kommer gräma mig för att jag inte minns något av mitt liv när jag blir äldre. Tro mig, det har redan hänt. Jag har redan stora svarta luckor som jag undrar varför jag har. Varför minns jag inte vad som hände? Varför minns jag inte hur saker och ting fortlöpte?

   Jag minns att det var ett bråk, en kö och spontanitet. Men jag minns inte fullt ut vad det var som hände. Jag minns inte vad det var som utlöste bråket. Jag minns varför det tog slut, men inte vad som hände sen. Jag minns att vi bråkade, men inte varför. Varför bråkade vi? Varför kunde saker och ting inte bara ha gått bättre?

   Nåväl, också sånt man inte ska gräva ner sig för mycket i. Men det är ändå något som ligger och skaver mot mina andra minnen. Jag blir irriterad på sånt.

 

För övrigt har jag gått från en till tre läsare om dagen till mellan sju och tio. Det känns tryggt. :P

10:36 Frukost, uppgift och Försäkringskassan?

 

~ * ~

 

2008-09-16 – 23:11 – Tisdag

Åh, jag har kommit på vad det var som fattades. Idoluttagningarna! Herregud, vad det är kul att kolla på dem :D Jag sitter och asgarvar och gråter av skratt mest hela tiden. Dessutom var dagens avsnitt väldigt mysigt, eftersom jag fick höra lite göteborgska, vilket jag faktiskt saknar, även om jag håller fast vid att göteborgska inte gör sig i tv. I radio är det inte så farligt för där figurerar ändå så många dialekter. Men just göteborgska i tv får mig att vilja fnissa och stänga av tvn. Ungefär som när man är liten och tycker barnprogrammen är pinsamma.

   Men jag måste också säga att jag gillar den nya juryn. Visst saknar man Kishti och de elaka kommentarerna den gamla juryn vräkte ur sig, men som en tjej i programmet sa;

   ”Jag hoppas att de koncentrerar sig mer på rösten och inte lika mycket på utseendet.” Och hon gick vidare. Hade det varit förra juryn hade de kommit med någon kommentar om ”Du får träna lite, och kom tillbaka nästa år…” eller så. Fast idag var det en kille som var med förra året som fick rådet att gå ner några kilon, men han gick vidare ändå. Och det tycker jag är bra. Riktigt bra :)

 

För övrigt skar jag mig igår.

   ”Men herregud, kvinna, varför då? Hur är det egentligen?!!”

   Ska väl tillägga, vilket jag också gjorde i konversationen med Beata, att det inte var med flit utan jag stod och diskade. I ena stunden höll jag i ett helt och smutsigt glas, i nästa stund var glaset trasigt och halvägs på väg att skära av mitt finger. Som tur var kom det dock inte så långt, men jag fick mig ett skärsår som ser ut som C och matchar min tummes nagel ganska perfekt. Det blev inte jättedjupt, men tillräckligt djupt för att jag skulle skaka och fnittra av chocken. Min första reaktion var att sätta press mot fingret för att hindra blodet, och sen gå in i badrummet och skölja rent såret – jag ville ju inte bloda ner disken mer. Därefter gick L ut i köket igen och hämtade en halv hushållspappersrulle som vi virade in mitt finger i, innan hon såg hur mycket jag tydligen skakade (jag märkte inget själv) och tyckte att jag skulle sätta mig ner, med handen i högläge. När jag tyckte att det var lagom att ta bort pappret från fingret stod syster L redo med en stor plåsterlapp och plåstrade om mig. En stund senare förflyttade jag mig dock till soffan, för jag kände att jag inte kunde sitta kvar på stolen, så jag la mig ner i vardagsrummet och tittade på ett avsnitt av Idol innan L fick hjälpa mig till mitt rum med min dator.

   När jag vaknade imorse kände jag mig inte jättepigg på att gå till skolan, för jag var riktigt vimmelkantig när jag kom upp ur sängen och skulle äta frukost, så jag ringde till AK och sa att jag inte skulle komma på grupparbetet, men kanske på lektionen. Vilket jag faktiskt gjorde.

   När klockan var tjugo över elva traskade jag hemifrån och hann precis i tid till lektionsstarten kvart i tolv.

 

IDAG KOM VÅRT PS2!!

 

Och inte nog med att det kom typ sååå fort, skivorna är dessutom i princip orörda, vi fick med två minneskort (vilket inte stod med i beskrivningen), alla manualer och instruktionsböcker fanns med samt att den ena gitarren var helt ny! Seriöst, den var helt orörd! Jag fattar inte vad killen som sålde oss grejerna tänkte med, men ändå… Jag älskar honom! :D

   För att vara på den säkra sidan provade vi GH3 för att se ifall det funkade… och vi kom halvvägs genom spelet när vi kom på att klockan redan var ganska sent eftersom vi spenderat tre timmar på en öppen föreläsning om studieteknik – som för övrigt var riktigt bra och intressant (och jag saknar tydligen salsföreläsningar, för jag trivdes riktigt bra där) – så tillslut kom vi oss för att steka lite köttbullar och koka makaroner, och sen blev det några avsnitt Fluff.

   Fast nu har vi kommit in på andra säsongen, och den är inte alls lika bra som första. Först och främst har de bytt ut Baloo till Barbroo och skådisen som spelar Borgis är inte samma som spelar Borgis i första säsongen. Mycket tråkigt ;__; Mycket av dekoren är annorlunda också och det känns som om mycket manus inte blivit riktigt omarbetat… Det känns som om det är för mycket Fredde Granberg och för lite barnprogram. Jag gillar visserligen herr Granberg, för jag tycker han är originell och kul, men inte när han är själv. Han måste bearbetas…

 

 

23:34 L lyssnar på Hot Patootie och jag har huvudvärk.. Guitar Hero? :D