Life goes on and on, and on, and on...
2008-10-29 – 22.18 – Torsdag
Jag har åkt ner till Göteborg igen. Dagen började med att jag mådde ganska dåligt och det blev sämre på vägen till skolan. När lektionen väl började fick jag en pamol av L och sjukkänslan i kroppen försvann, men inte i huvudet. Gött, en migränattack tänkte jag och försökte ignorera den, trots att jag vet att det bara blir sämre om jag gör det. Och mycket riktigt, det blev den. När det väl var lunchtime, så kunde jag knappt äta på grund av alla ljud, lukter, smaker och så vidare som bara blev värre och värre, högre och högre, starkare och starkare. Tillslut lyckades jag komma in i vår sal igen, tog en Eezee och gick och la mig på golvet. Tyvärr hann jag inte vila så länge som jag hade velat, men jag fick en stund i alla fall. När halva lektionen hade gått kändes det som om migränen hade försvunnit och jag ville gå och sätta mig bland de andra, men jag ville samtidigt inte utmana ödet. Och tjohej, vad rätt jag fick för det, för migränen kom tillbaka. Så tillslut tog jag en andra Eezee, min tredje värktablett på mindre än sex timmar. Inte nice. Men värken började försvinna och när jag och L mötte upp med Catta på busshållplatsen vid skolan kändes det som om jag äntligen skulle kunna leva igen. Men den känslan varade inte länge, för på tåget kom den tillbaka. Och den har sedan dess bara blivit starkare och starkare, så jag funderar starkt på att gå och lägga mig och ge världen långfingret idag.
Dessutom har jag inget Internet härinne i musikrummet så jag bajsar på det med. Min tablet är förstörd och jag är ledsen och vill krama på Kim.
22:25 Bajsdag idag
~ * ~
2008-11-03 – 10.56 – Måndag
Ja, min migränattack satt i längre än vad jag någonsin kan komma ihåg att de gjort förut. Tror fortfarande den ligger kvar och lurar någonstans i bakhuvudet… Eller rättare sagt bakom pannan, för det är där det känns lite dovt just nu. Mina Eezee hjälper inte längre… :’( Får väl ta och testa de där Sumo någon gång, de kanske funkar bättre. Eller om man blandar, har för mig att det brukar funka på mig också. Då vänjer sig kroppen inte vid samma läkemedel. Dessutom tror jag att B tingade mig i torsdags när han sa ”Har du kronisk migrän? Nä, okej… fast migrän betyder ju kronisk huvudvärk.” Mycket givande :P
Vad har hänt sedan i torsdags? Ja, jag har fått reda på att min tablet inte alls är förstörd, utan pennan finns och Dennis har dessutom hittat musen, så det är bara att ladda ner drivrutinerna så ska den funka igen, hoppas jag. Jag är dock fortfarande irriterad över vad som hände i torsdags, det kändes inte alls särskilt kul att få höra att någons kompis gjort sönder ens saker, även om det inte var så. Nåväl.
Jag börjar bli trött på det här bloggandet, dels för att man hela tiden måste tänka på att inte skriva saker som man egentligen vill skriva för att folk tar illa upp, så vad är det då för mening med att skriva en blogg egentligen? Jag skulle ju lika gärna kunna låta det jag skriver stanna kvar i mina dokument på datorn, men vad är det då för mening med att jag ska ventilera mina åsikter för allmänheten? Jag blir tokig. Antingen får folk gå med på att jag skriver saker här som de inte håller med om, eller så lägger jag ner hela skiten. Det är återigen min blogg och jag ska väl få skriva vad sjutton jag vill i den, eller? >_<;
Men för lite bättre nyheter så firar min mobil en vecka och en dag med mig idag :P Den lever och frodas och har en jättesöt bakgrundsbild på mig och Kim, har en massa roliga låtar på sig och faktiskt ganska mycket utrymme kvar på minneskortet. Det känns faktiskt ganska skönt att minneskortet inte är större än 1 GB, för då kan man tömma och fylla på med nytt med jämnare mellanglöm än om det hade varit större.
Åkte hem till Kim i fredags, för jag orkade inte med att vara kvar hemma hos mamma, eftersom jag har en hel del skolarbete att göra tills nästa vecka. Så att utnyttja de ensamma timmarna här i Hällesåker när Kim och resten av hans familj är i skolan eller jobbar, känns riktigt trevligt faktiskt.
11:08 Nu ska jag läsa Stanislavskijs Variationer
