Alakazam

2011-09-08 – 18.18 – Torsdag

Den här veckan har varit både uppåt och neråt. Neråt för att jag har varit sjuk sedan förra torsdagen, mer eller mindre. Det började med att jag skulle träffa min kompis som eventuellt har ett jobb till mig, för en liten pre-intervju. Redan när jag åkte in för att träffa honom kände jag att det började bränna i halsen. Inte coolt. Sen började rösten mer och mer försvinna och när det var dags att jobba söndagspass var det lite jobbigt att ringa och sjukanmäla mig eftersom jag inte kunde prata alls. Kim gav mig talförbud. I måndags kändes det dock bättre, rösten var typ tillbaka och jag åkte iväg på informationsmöte för konfagruppen jag eventuellt ska vara med och leda. Så i tisdags åkte jag i väg till jobbet. Precis när jag skulle kliva på spårvagnen ringde de äntligen från GU! :D

JAG HAR BLIVIT ANTAGEN TILL TEATERLÄRARPROGRAMMET!!

Så jag åkte direkt till jobbet och sa att jag måste till Pedagogen och skriva in mig. Coachen jag pratade med nickade och gratulerade mig. Sen sprang jag vidare och försökte leta reda på vem jag skulle prata med. Tanten (Tant 1 kan vi kalla henne) som ringde och sa att jag fått en plats på programmet ansåg att jag skulle prata med Tant 2, som skulle finnas på studiecentrum på Pedagogen, och denna Tant 2 skulle alltså kunna hjälpa mig att registrera mig och fixa med mina tillgodoräkningar. Så jag gick till servicecentrum, för jag misstänkte att det kanske var det hon menade. Men det var det inte, utan jag skulle till studieadministrationen, berättade de för mig på servicecentrumet. Dock hade de stängt och skulle först öppna en stund senare, så jag satte mig och läste ur A Game of Thrones av George R. R. Martin.

Efter ett tag dök en kompis upp och lite senare också Kim. De följde med mig in till Tant 2, som gav mig några papper att fylla i. När jag sen sa till henne att jag skulle tillgodoräkna mig mina kurser från Örebro, så skickade hon mig vidare till Tant 3, som bara satt en bit bort. När vi väl kom till Tant 3 så tyckte hon att jag skulle ringa ett nummer och fråga efter Tant 1. Då sa jag att det var Tant 1 som skickat mig till Tant 2 som hänvisat mig till Tant 3 (hur många gånger har jag inte berättat detta nu? O__o;;), så hon, Tant 3, ringde upp Tant 1 åt mig för att jag skulle slippa gå dit själv. Dock tyckte Tant 3 i alla fall, efter samtalet, att jag skulle gå till Tant 2 i onsdags, och då ta med mig alla papper och betyg och intyg och grejer som jag kanske skulle tänkas behöva för att fixa med min tillgodoräkning för att jag förhoppningsvis skulle slippa läsa de första kurserna på programmet och bara läsa det jag saknar (typ, lite mer teater, pedagogik och mitt andra ämne – svenska som andraspråk).

En get på Gotland

När jag fått all information gick jag tillbaka till jobbet. Där gick jag in till de personalansvariga och sa att jag hade varit borta och varför och vi ändrade i mitt arbetsschema. Dock kunde jag inte svara på om jag skulle säga upp mig eller jobba kvar, eftersom jag inte visste hur mitt schema skulle se ut. Sen gick jag ut och käkade lunch tillsammans med några kollegor och hittade en ledig station som jag tänkte sitta vid under passet. Efter en halvtimme kände jag hur jag var obehagligt varm i kroppen och att näsan började täppas igen, ögonen sved och lederna värkte. Samtalen gick fortfarande bra, men det var knappt att jag kunde koncentrera mig på uppgifterna. Sa till en av coacherna att jag inte mådde bra, men att jag skulle stanna så länge jag orkade. Jag gick efter tio minuter.

Väl ute på gatan öppnade sig himlen mer eller mindre så fort jag klev utanför porten. När jag kom runt hörnet såg jag min spårvagn köra in på hållplatsen, tänkte olyckligt ”jag hinner inte”, men jag hann ändå. Orka stå i regnet och frysa, särskilt när kylan verkligen gjorde sig påmind. Hade jag inte pratat i telefon mer eller mindre hela resan hem hade jag antagligen däckat. Det gjorde jag som tur var först när jag kom hem. Sedan dess har jag varit hemma och haft feber och snuva och ont i kropp och leder… Imorgon ska jag på arbetsintervju. Ska poppa så mycket piller jag kan för att vara något sånär representabel (?) ut. Håll tummarna för mig!