Fjortonde februari
2011-02-14 – 10.34 – Måndag
Så många år som har gått
Och du har varit med mig i vått och torrt
När solen starkt har skinat
Och mestadels de gånger jag har grinat
För fjärde gången, en dag som denna
Du är en bajskorv, änna
Som inte är här med mig
Och inte får jag någon uppvaktning, nej
Men det gör inget, för du är min prins
Powermetal, ja, det finaste som finns
Snart har det gått fem år. För fem år sedan träffade jag världens bästa. För fem år sedan var mitt liv i kaos, jag ville inte ha med kärlek och kletiga känslor att göra. Jag ville vara för mig själv, jag hade lovat mig själv att inte gå in i ett förhållande på ett år. Så gick det som det gick. Plötsligt var liksom allt kaos som bortblåst. I alla fall nästan. Jag står fast vid att jag tycker att livet blir roligare om det är som en berg-och-dalbana, men det behöver inte vara alla hemskisarna på en gång. Det räcker med att åka en i taget. Och sen andas lite.
Det är lite svårt att sitta trettio mil nordöst om sin älskade, titta ut på snön som ligger tjockt igen, och veta att man inte kommer ses förrän om en månad ungefär. Hade jag fått bestämma hade han flyttat hit. Men jag är samtidigt glad att han bor där han bor, för det stärker också vårt förhållande. Och skulle jag bli helt knäpp av att vara ensam så har jag ju Éomer, Rouge, Boromir, Eve, Faramir, Leeloo, Logan, Selina Kyle, Christian Bale, Lilly… listan kan göras lång :D
10:49 Älskling, älskling, älskar du mig så smajla!
