Alakazam

2010-12-03 – 12.11 – Fredag

Nu har jag äntligen sett den tredje piratfilmen. Den där som alla har pratat om i dryga tre år. Nu vill jag se en fjärde. Den var väl inte jättekass, men inte jättebra heller. Jag tycker att de (Disney) är lite snikna som gör en första film, som inte direkt är öppen för någon fortsättning. Sen gör de en andra film som inte kan stå på egna ben, utan kräver en fortsättning för att få upplösning. Och det får den, men så slutar den tredje filmen med ett öppet slut. Liksom ”hej, vi kan sluta här, men vi väljer att göra en öppen tolkning, utifall att vi skulle vilja göra en fjärde och en femte, kanske till och med upp till tretton, den som lever får se”. Så, med det sagt, kommer här dagens tema;

Day 03 – Your parents
Mina föräldrar. Det är ett ämne som jag tycker är känsligt. För det första så skilde sig mina föräldrar när jag var typ två år. Så jag har alltid levt med två familjer. En där min mor skaffade sig en ny man och fler barn, och en där min far levde som ungkarl. Så jag ser det som att jag har tre föräldrar. Mamma, pappa och Dennis. Vilket har varit bra, tror jag. Jag kan inte ens föreställa mig hur mitt liv hade sett ut om inte mamma gift om sig. Inte heller kan jag tänka mig hur det hade varit om mina föräldrar fortfarande hade varit tillsammans. Under tiden som mamma bildade familj fick jag och min syster träffa pappas flickvänner. Eller, jag minns i alla fall två av dem, varav den sista gifte han sig med och har nu bildat en ny familj tillsammans med.

Mina föräldrar är som en T3a. De är alla olika sidor av samma tärning, typ. Jag vet vad jag får om jag går till mamma, till pappa, eller till Dennis. Och det är en stor trygghet i det. Samtidigt kan jag inte gå till dem med samma saker, problem, eftersom jag vet just hur de skulle reagera. Vilket är synd. Ibland skulle det ha varit skönt att kunna konfrontera dem om samma saker. Föräldrar är liksom till för att man ska kunna komma till dem med problem som man inte kan lösa själv, utan behöver en mer erfaren persons kunskaper kring.

030517 Mamma, Kusin, Syster, Jag - det ligger i släkten :)

Jag har dessutom skaffat mig en ny uppsättning föräldrar. Eller vuxna vänner snarare. Jag pratar om Kims föräldrar. Nu vet jag att han inte ser på dem på samma sätt som jag ser på mina föräldrar, men det känns ändå bra att ha tillgång till ett par nya vuxna, liksom svärföräldrar. Andra ”svärföräldrar” som jag har träffat har varit mer eller mindre en pärs. De har varit trevliga, men det har varit svårt att se mig själv som en del i deras familj. Men inte nog med att jag tycker om Kims föräldrar, de har även accepterat mig in i sina familjer, utan att vilja förändra på mig eller mitt och Kims förhållande.

När det kommer till mig själv, som en eventuell förälder, så blir jag lite rädd. Jag har fått höra att jag skulle bli en jättebra mamma. Men själv är jag livrädd för allt vad det är med föräldraskap innebär. För det första, att bilda familj, att bära en parasit i magen i nio månader. Det är ju typ 280 dagar! Därefter ska man pressa ut ungen genom ett pyttelitet hål. Sen har vi alla komplikationer som kan tillkomma; tänk om jag inte inser att jag är gravid förrän det är försent; vad händer om min blodtyp inte stämmer med barnets och vi dödar varandra pga. blodförgiftning; tänk om barnet är missbildat; missfall… osv. Och sen ska man uppfostra ungen också! Ha koll på allt från blöjbyten till vad för slags tv-program som är lämpliga för barn att kolla på… Samtidigt kan jag se på min mamma som har lyckats uppfostra mig (tror jag i alla fall :P). Eller så får jag öva på Lilja :)

12:19 Nu snöar det igen…