Alakazam

2010-12-10 – 00.12 – Fredag

Ja, jag missade gårdagen, men tekniskt sett är det fortfarande torsdag, för min del. Eller torsnatt mot fredag. Har suttit och tittat på Romeo+Juliet i flera timmar för att hitta saker att analysera. Nu det sista satt jag och AK mörbultade (vi tränade boxning idag :D) och såg filmen som helhet igen, för att hitta sakerna i sin helhet, till skillnad från hur jag gjorde innan. Det tog mig tre timmar att komma igenom en kvart av filmen, och då tittade jag bara på symboler, krucifix, pistoler och färger och sånt. Och på tal om krucifix får ni här dagens tema;

Day 09 – Your beliefs

Jag tror. Jag tror att det finns något som gett oss liv, som vakar över oss. Jag tror att alla tror, eller i alla fall funderar över sin tro någon gång i livet. Att vara antitroende är ju också att tro – att inget finns. För vem har rätt egentligen? Precis som vetenskapsmännen kan ”bevisa” att universum uppstod av en slump, kan de troende ”bevisa” hur slumpen uppstod. Jag tror också det är bra att tro. På ett sådant där sätt som ”an ye harm none, do what ye will” eller ”älska din nästa såsom dig själv” eller ”det du vill andra ska göra mot dig ska du göra mot dem” eller ”det du gör mot andra kommer dig trefaldigt tillbaka”. Inte på det där sättet ”min gud är bättre än din, därför får jag slå på dig”. Eller ”du lyder inte min guds bud, alltså får jag slå på dig”. Jag tycker faktiskt det är lite fånigt att ta till något som man egentligen inte kan fastställa, som en anledning att vara dum för. Å andra sidan funkar det ju åt andra hållet också, varför ska jag bry mig om något som inte ”finns”?

Jag vet inte om Gud finns. Eller Gudinnan. Eller någon sån där. Jag tror dock att det finns något. Ett Det, typ. Något som finns i allt på denna jord, levande som ”dött”. Jag tror på återfödelse och på att vissa saker i våra liv är förutsedda, av ödet eller någon annan. Jag tror på att de som är goda nog att återfödas får göra det, för att göra världen till en bättre plats. Jag tror på att vissa av de händelser jag har varit med om och vissa de personer som jag har lärt känna, har bidragit till att jag är där jag är idag. Jag tror på fjärilseffekten, att vissa saker kommer hända, oavsett hur man vänder och vrider på det. Jag tror att mitt yrkesval och de utbildningar jag har gått har varit del i detta, likaså vilka vänner jag har umgåtts med vid vilka tillfällen. Eller bara en sådan sak som när jag skulle ha träffat Bäta egentligen, om jag inte fått låna en viss bok av min faster? För jag tror att vår vänskap är något som inte bara slumpvis har kastats fram.

Fast samtidigt tror jag på det Terry Pratchett beskriver, att den som tror på evigt liv, kommer att få det, medan den som tror på återfödelse kommer att reinkarneras. Och de som inte tror på ett liv efter döden, kommer inte heller komma till varken något paradis eller helvete. Precis som de som tror att de har varit tillräckligt goda kommer komma till ett underbart paradis, och de som tror att helvetet egentligen kanske är sådär tufft och coolt som rockarna sjunger om, ja, de kommer komma till ett sådant ställe. Pratchett skriver också att alla gudar och gudinnor finns, så länge det är någon som faktiskt tror på dem. Men det som inte går att undvika är Döden. Han kommer oavsett vad du tror ska hända sen.

Jag tror på demoner och änglar och små magiska tomtar som på något underligt vis lyckas flytta på saker utan att jag ser det. Jag vet att det finns spöken. Det bor ett par stycken här hos mig. Plus att det finns ett svart hål i mitt rum… Jag tror på en massa konstigheter. Dock jag har svårt att tro på mig själv, vilket i sig är en självmotsägelse om jag tror på en massa konstigheter. Men, är man uppvuxen med att man är värdefull och viktig här och nu, att man är älskad för sin egen skull, för ingen annan är som jag… Usch, jag gråter varje gång… Vareviga gång. Det är nog en av de starkaste textrader jag vet. Och den tilltalar mig, varenda gång, och den stinger till i hela min själ.

00:36 Maketakunaishi, naketakunaishi, warattetai kara...

(Jag vill inte förlora, jag vill inte gråta,

för jag vill fortsätta skratta)