Nattankar

2009-07-04 – 02.01 – Lördag

Tekniskt sett fortfarande fredag. I min värld i alla fall. Nya dagar kommer när man har sovit en stund. Eller om det är på konvent eller festival; när nästa (viktiga) pass börjar :P

Fick en dum idé. I och för sig inte så jättedum, för jag lyckades stoppa mig själv innan den blev alltför jättedum. Jag och Ankan pratade om det på Metaltown. Tror hon kan ha rätt i vad hon sa. Måste bara på något sätt inse att jag inte kommer dö på kuppen. Så idag, liksom så många andra gånger när jag är dum i huvudet, läste jag lite. Tänkte lämna ett litet anonymt spår, men det gick visst inte. Då blev jag lite irriterad och gick ut i vardagsrummet istället. TVn stod på så jag kollade på lite rått 80-tals våld med Sylvester Stallone i Hard to Kill som snart blev utbytt mot Dudley Moore i Athur 2 On The Rocks. Det fick mig att skratta och glömma. I alla fall för en stund. Att klappa på katten hjälpte lite också. Fast han fäller så förjolat och håren sätter sig under näsan så det kliar.

Men, om DU nu, boki, mot all förmodan och alla mina förhoppningar, skulle vilja säga hej igen. Så kan vi väl försöka ordna en träff. Eller så. Jag vet inte. Allt känns bara så himla dumt. Jämt. Så fort det här kommer in i mitt huvud. Jag vill bara slå på mitt huvud, slå ut de dumma tankarna. Vill slå ut dumma tankar så jag kan lära mig förklara vad det är jag menar.

 

Gah. Håller på att få spader på min systers så kallade vänner. Klockan är nu 02:20 och de står utanför hennes fönster och skriker. Mycket spännande att ta reda på vad hon gör med sin pojkvän. Jag tycker synd om dem. Jag skäms för dem. Jag är glad att jag aldrig var i den delen av tonåren. Jag är faktiskt väldigt glad över att jag inte hade så många vänner och de vänner jag hade var riktiga, seriösa, intressanta och smarta. Inte fjortisar. Visst var jag väl själv en fjortis, men ingen mainstream som dom. Jag skrev dikter, tecknade, chattade på hogwarts.nu och lekte gothpunksynthhårdrockare. Sminkade mig med vitt puder och svart kajal. Gick omkring och blängde på folk jag inte tyckte om. Jag umgicks med folk utan att det blev världens drama kring det. Okej, jag är väl lite av en dramaqueen. Men det är så. Jag är sån. Jag vill inte ha uppmärksamhet. Jag behöver den. Det är väl därför jag har ägnat större delen av mitt liv åt teater.

Också en sak som jag har som de inte har. Ett intresse. En hobby. Något som räddar mig från verkligheten. Vad de behöver är en stor skopa verklighet att ösa över sina kläd-, smink- och kill-intressen. Man kan ju undra vad deras föräldrar sysslar med egentligen. Berättar de inte för sina barn hur man beter sig? Bortskämda barn som får allt de pekar på utan att förstå att saker kostar pengar och att man måste jobba för att få pengar.

Min syster ville för någon vecka sedan att vi skulle äta ute allihopa. Javisst. Det är jättetrevligt att slippa stå och laga mat. Men vad hon inte har förstått är att sex-sju portioner snabbmat kostar mellan 300-500kr. En snabbmatsportion på 50-60kr skulle gott och väl kunna räcka till nästan en hel familjemåltid. I vår storlek. Det är lätt att vara lat när man är rik. Men nu råkar det vara så att min syster inte har förstått att pengar inte växer på träd. Och i Sims3 har de tagit bort den funktionen.

02:33 Kim, du får ta och masa dig hit nu…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0